Pics and Reviews

Review from "The Pledge"

Artikel 2 av 9 Publiceringsdatum: 030405 Avdelning: Noje Sida: A17

Tätt och intensivt
Tätt, intensivt och stundom hätskt blir mötet när de tre ungdomsvännerna möts på Toms kafé, 14 år efter att de gav varandra ett löfte och tre dagar efter att de genomfört vad de lovat varandra. Löftet ar en pjäs där de tre huvudrollsinnehavarna strålar i sina roller. Teater BETYG FYRA KAJOR Löftet Ekocafeeet Manus: AnneleeVikner. Regi: Johan Briggert. Regiassistent: Johan Norell. I rollerna: Julia Groundstroem, Kristina Nordblom, AnneLee Vikner, Klaus Pontvik och Niclas Öhman. Paula, Anna och Kristin känner varandra sedan länge. För 14 år sedan var de fulla av naiva, barnsliga drömmar om vad de ville ha ut av livet. Kanske vore det fint att bli sekreterare och älskarinna till chefen, kanske ville man ha en rosa vattensäng, eller - köpa ett slott?! De gav varandra ett löfte om hur de en dag skulle kunna leva ut sina drömmar. Sa, 14 år senare, märkta av mer eller mindre tragiska upplevelser under åren som gått, har de formats till dem de är i dag. För tre dagar sedan utförde de något som man först inte får veta vad det är, men som vartefter klarnar och visar sig vara något slags ekonomisk stöt. De har en väska på kafébordet mellan sig. Frågan är nu vad de ska göra med innehållet. Dela det var det tänkt. Misstänksamheten blandas med oro i luften, känslor som inte precis lockar fram smickrande drag hos deras personligheter. Ömsom bespottar de varandra och hånas för vilka de har blivit, ömsom försvarar de varandra. Ömsom är de också imponerade över sin bedrift. - Fy fan, vi är ju döläckra, om man tänker efter! som Anna (Kristina Nordblom) sa ödmjukt saä. Manusets karaktärer kan tyckas ganska stereotypa - den hunsade hemmafrun som "ska skiljas, jag ska skiljas", slampan och den smarta. Men det spelar mindre roll, när rollerna spelas så himla bra. Och kanske behövs stereotyperna för att vi, betraktarna, lättare ska kunna koncentrera oss på rollfigurerna, på deras känslor och hur de fungerar inombords. Klaus Pontvik som kaféägaren Tom är det lite svårt att tänka på som någon annan än just Klaus. Fast det är ganska bra egentligen, för det ger bara mer autenticitet till pjäsen. Då känns miljön ännu mindre som en scen och ännu mer som att vi åskådare är kafégäster. Scenografin utgörs av det som redan finns på ett kafé: stolar, bord och en bardisk. Det är trångt på Ekocaféet och stundtals står skådespelarna nästan på dem som sitter främst. Närheten gör att man riktigt känner hur skådespelarna skälver och bristen på fysiskt avstånd gör att man lär känna karaktärerna på ett annat sätt än när de står på en scen tjugo meter bort. En intensiv inledning och en överraskande avslutning med ett hårt tempo däremellan gör att man kommer ihåg att andas ut först när förestallningen är slut.
Löftet Ekocaféet i Uppsala. Foto: Jörgen Hagelqvist
Below:
Me, Kristina Nordblom and Julia Groundstroem as Paula, Anna and Christine.
THE PLEDGE

I AM ALICE

In "I am Alice", as"Zian" with my friend Rayam Jazairi (Alice) giving Henrik Gustavsson (Mario) a hard time.

"...I want to be famous...in USA!!!"

A lovely dance and theatre production by Miriam Sise and Sofia Norstedt at Gottsunda Theatre 2002